Step by step

Inch by inch, step by step. If you believe it, and want it bad enough, you know, that despite the things you are so madly far away from right now, despite the multiple obstacles you have to pass - you will get there one day. It doesn't matter how far you have to go, It doesn't matter how much time it will take - As long as you have the courage to actually do something to take another step towards your dream, you will get there one day. Thats all you have to know.

Mitt skidäventyr startade för ett år sedan

För exakt ett år sedan bestämde jag mig, sista skidveckan säsong 13/14 fick jag den dumma iden att lilla jag kunde, mot all odds,mot allas förväntan och åsikter bli Slopestyleåkare. Jag bestämde mig för att jag skulle börja åka park, Och att jag vill bli bra på det.
 
 
 Jag ville inte bara kunna åka skidor jag ville bemästra skidor. Inte enbart svänga höger och vänster, jag ville vara fri, kapabel att ta mig utför klippor och hopp och våga ta risker med en frihet och total bemästring av mitt eget liv. Ta mig an den utmaningen, som de flesta tyckte va en ididotisk idé när jag berättade om den. Jag kunde trots allt ingetning, aldrig stått på ett par twintipp- parkskidor i hela mitt liv, jag var 18 år  samt livrädd för höjder & krascher och ingen vidare erfarenhet av dem heller. Men jag ville det, jag ville det så sjukt mycket.  Någonstans trodde jag att om jag bara får mig själv att våga pröva det jag är rädd för, Våga pusha mina egna limits så skulle jag komma dit till slut. Om jag bara våga så kommer jag, även om jag börjat senare och var sämre än någon annan, en dag komma dit.  
 
 
 
 
Det hade gått exakt ett år och 2 veckor sen jag började, jag insåg att under den tiden hade jag droppat över en 10 meters klipppa, stompat min första handplant i pipen och gör min första backflip- En av de största rädslorna jag haft under hela mitt skidåkande liv. Jag deltog i Tävlignar. SM och SST, Ride the cow och Halfpipe meltown..  och jag är supernervös för tävlingar! Det var en extremt stor utmaning för mig att bara våga delta!
 
 
Men jag har funnit någonting som driver mig starkare än något annat. En drivkraft och en glädje i det jag gör som gjorde och gör att jag inte bryr mig längre i vad andra anser om det, eller att jag fortfarande är ganska ny på det. Jag fick många kritiska blickar och kommentarer om mina nya passion för parken. Folk trodde verkligen inte på mig. Men jag gjorde det som ingen trodde att jag skulle klara. Jag ville, så jag gjorde. 
VÅGA, om du gör det kommer du kunna göra de saker i livet fast du inte riktigt tror på det än fullt ut, du kommer kunna åstamkomma storsdåd och se dig själv göra det som ingen annan vågar eller tror. Hr du modet att se dig själv trotsa dina rädslor kommer du aldrig kunna stoppas från att utvecklas eller växa. Det är då, du en dag , kommer flyga bland stjärnorna. Ditt liv, din dröm , och din glädje i det du älskar.
 
Och det kommer ingen, kunna ta ifrån dig.